Han lade märke till att fåren blev väldigt energiska efter att de åt av en röd frukt från ett grupp lågväxande träd – så energiska att de började dansa. Fåraherden prövade själv den röda frukten, och snart började han dansa tillsammans med fåren.

Fåraherden tog med sig de röda frukterna till en munk i ett närliggande kloster. Munken uppskattade dock inte hans upptäckt och kastade frukterna i eldstaden, varpå en lockande arom började sprida sig från brasan. Doften lockade in andra munkar till rummet, och de tog fram de rostade bönorna ur brasan, malde dem, blandade dem med varmt vatten och bryggde därigenom den första koppen kaffe.

Det här är bara en av flera legender om kaffets ursprung, och i och med att den omnämndes i skrift först på 1600-talet är det med största sannolikhet mer saga än historia. Det finns dock flera saker som tyder på att kaffebönan har sitt ursprung i Etiopien och omgivande länder.

Kaffets resa till Europa

Den första säkra dokumentationen av kaffeträdet och kaffedrickande härstammar från 1500-talets Jemen på den Arabiska halvön. Kaffe var en kontroversiell dryck redan då – år 1511 förbjuds den av ortodoxa imamer vid en domstol i Mekka för dess stimulerande effekter. Ett liknande förbud instiftades i Kairo, Egypten 1532, varpå stadens kaffehus och kaffelager raserades.

På 1600-talet hade kaffe spridit sig till hela mellanöstern, och besökare från västvärlden började höra talas om drycken. Det pågick flitig handel mellan Venedig och egyptiska hamnar vid den här tiden, och det var genom den handeln som kaffebönan introducerades till Europa. Huruvida drycken fick drickas eller inte diskuterades till en början flitigt bland katoliker. Diskussionerna avslutades när påve Clemens VIII tillät drycken år 1600. Det första europeiska kaffehuset öppnades i Venedig samma år.

När kaffe väl hade nått Venedigs hamn dröjde det inte lång tid innan Brittiska Ostindiska Kompaniet och Nederländska Ostindiska Kompaniet spred handelsvaran till andra hamnstäder i Europa. År 1675 fanns det över 3 000 kaffehus i England, och dessa kaffehus blev snart ett viktigt forum för diskussioner om politik, handel och religion. Diskussionerna uppskattades inte av alla. Kung Charles II försökte stänga ned kaffehusen, men utan framgång. Han hade följande syn på fenomenet:

”[Coffeehouses are] places where the disaffected met, and spread scandalous reports concerning the conduct of His Majesty and his Ministers.”

Kung Charles II

Ett land som kom att spela en viktig och ofta bortglömd roll i kaffets framväxt är Nederländerna. År 1616 lyckades den holländska handelsmannen Pieter van der Broecke införskaffa ett par kaffeträd från Mocka. Kaffeträden frodades i Amsterdams botaniska trädgård, och utvecklades så småningom till en art av Coffea som betecknas som Coffea Arabica.

Avkommor av Pieter van der Broeckes Coffea Arabica-träd transporterades inom något år till de nederländska kolonierna Java och Surinam, som snart blev de främsta leverantörerna av kaffe till Europa. Det fåtal kaffeträd som Pieter van der Broecke tog med sig från Mocka är förfädrar till nästan 80 procent av det kaffe som produceras idag.

Resan till Amerika

När kaffe först nådde Amerika var det inte för konsumtion, utan produktion. Kolonierna hade inte vuxit tillräckligt för att utgöra en stor marknad, men klimatet i Sydamerika och de karibiska öarna lämpade sig väl för kaffeträdet. Produktionen förde med sig olyckliga konsekvenser. Nästan alla kaffeplantager på de amerikanska kolonierna förlitade sig på afrikanska slavar för arbetskraft. Tillsammans med sockerplantan, kakaobönan och bomullsplantan var kaffeträdet en bidragande orsak till det omfattande slaveriet i Amerika – ett slaveri som pågick ända in i slutet av 1800-talet.

Kaffekonsumtionen fick sitt stora genomslag i Nordamerika som en direkt konsekvens av Boston Tea Party år 1773. Efter Boston Tea Party ansågs det opatriotiskt att dricka britternas te, och under Amerikanska frihetskriget (1775-1783) började de amerikanska soldaterna istället att dricka kaffe odlat i Sydamerika och på de karibiska öarna.

Benjamin Franklin, en av USA:s grundlagsfäder, var en av de första amerikanska förespråkarna för kaffe. Han hade följande syn på drycken:

“Among the numerous luxuries of the table…coffee may be considered as one of the most valuable. It excites cheerfulness without intoxication; and the pleasing flow of spirits which it occasions…is never followed by sadness, languor or debility.”

Benjamin Franklin

Kaffe i modern tid

När 1700-talet går mot sitt slut är kaffe en etablerad dryck i nästan hela världen, och framväxten fortsätter stadigt ända in i 1900-talet – till stor del tack vare ny teknik. År 1900 uppfinner det amerikanska rosteriet Hills Brothers vakuumförpackning av kaffe. Tekniken, som används än idag, gjorde det möjligt att skicka rostade bönor från kust till kust utan att de stelnar. Uppfinningen markerade början till slutet för de lokala kafferosterierna. 1900-talet kommer att bli de stora kaffeproducenternas år.

Flera andra kaffeuppfinningar ser sin begynnelse. Samma år, år 1900, patenterar den japanska kemisten Satori Kato tekniken för att skapa snabbkaffe, och metoden gör stor succé på världsutställningen i New York. Året därpå, 1901, får italienaren Luigi Bezzera det första patentet på en espressomaskin. Två år senare uppfinner tysken Ludwig Roselius decaf-kaffet.

Trots ett par bidrag från Europa och Asien till kaffets historia under 1900-talet så är det i allt högre grad USA som är jätten på den internationella kaffemarknaden. År 1920 röstar USA:s kongress igenom prohibitionen mot alkohol, och försäljningen av kaffe exploderar. 20 år senare importerar USA 70 procent av världens kaffe. När de amerikanska soldaterna ger sig av mot Europa ett par år senare finns Maxwell Houses snabbkaffe bland deras förnödenheter, och efter kriget ökar konsumtionen ytterligare.

Tillväxten höll dock inte i sig. Under 1950-talet konkurrerar kaffemärkena nästan uteslutande om pris, och kvaliteten på kaffet blir lidande. Samtidigt exploderar försäljningen av läsk i USA. En hel generation av ungdomar väljer Coca-Cola framför det svarta guldet, och kaffe ser en nedåtgående trend i USA för första gången i livsmedlets historia. Trenden håller i sig ända fram till 70-talet, när ett företag med en grön sjöjungfru på logotypen öppnar dörrarna i Seattle.

Starbucks börjar som en återförsäljare av rostade kaffebönor. När försäljaren Howard Schultz anställs som Starbucks marknadsföringschef 1982 försöker han övertyga dess ägare om att börja sälja espressodrinkar, men ägarna vägrar. Efter ett par år säger Howard Schultz upp sig i frustration, och 1985 startar han cafékedjan Il Giornale. Kedjan blir en succé. Efter bara två år köper han upp Starbucks för en blygsam summa på 3,8 miljoner dollar.

Schultz plockar genast ned Il Giornale-skyltarna från caféerna och ersätter dem med Starbucks-logotypen. Han påbörjar snart en expansion utan motstycke. Under hela 1990-talet öppnar Starbucks ett nytt café för varje arbetsdag, och varumärket etableras snart på den internationella marknaden. Starbucks expansion gör kaffe trendigt igen, och fler och fler börjar intressera sig för färskrostade bönor och exotiska kaffedrinkar. År 2004 står färskrostat specialitetskaffe för 40 procent av all kaffeförsäljning i USA.

Kaffe idag

Kaffe är idag världens mest populära dryck. 400 miljarder koppar dricks varje år, och räknat per land (enligt siffror från 2014) ligger Finland på första plats med 1,252 koppar kaffe per dag och invånare. Sverige tar andraplatsen med 1,211 koppar kaffe, följt av Nederländerna, Tyskland och Norge.