Den gömmer sig inuti en röd frukt som växer på coffeaträd längs med ”bönbältet”. Kaffefrukten innehåller vanligtvis två bönor per frukt, men ungefär tio till femton procent av frukterna har bara en böna. Dessa bönor kallas peaberries eller caracolis, och påstås ha en rikare smak än bönor med tvillingar.

Kaffeträdet delas i regel upp i två olika arter: arabiskt kaffe (Coffea Arabica) och robustakaffe (Coffea canephora, också känt som Coffea Robusta). Det förekommer andra arter, främst i Afrika, men Arabica och Robusta står tillsammans för nästan 100 procent av världens kaffeproduktion.

Coffea Arabica

Arabica är den viktigaste och mest populära av de kommersiellt odlade kaffearterna. Arten härstammar från Etiopien, men förekommer idag över hela bönbältet. Den står idag för drygt tre fjärdedelar av den globala kaffeproduktionen. Arabica är mer svårodlat och ger en mindre skörd än Robusta, vilket – tillsammans med den godare smaken – har resulterat i att Arabica är den dyrare av de två kaffesorterna.

Ett annat av Arabicas kännetecken är att den innehåller lite koffein relativt till andra kaffesorter. Då koffein är det ämne som ger kaffe den bittra smaken är Arabica därför den minst bittra kaffesorten.

Coffea Robusta

Robusta har sitt ursprung i centrala Afrika, men majoriteten av världens Robusta-odlingar finns idag i Vietnam dit arten introducerades i början av 1900-talet. Robusta är lättare att producera och ger större skörd än Arabica-bönan, vilket gör den billigare att producera. Efter att den har rostats får den en fyllig smak med distinkt jordig karaktär, men på grund av det högre koffeininnehållet är den också mer bitter än Arabica-bönor. Robusta har ungefär dubbelt så mycket koffein som Arabica.

Robusta används i regel för att späda ut Arabica-bönor i billigare blends (blandningar av bönor av olika art och rostning). Det används dock även i traditionella italienska espresso-blends för att ge kaffet en fylligare smak och bättre crema.

Om koffein och dess effekter

Enligt en etiopisk legend upptäcktes kaffeträdet när en fåraherde lade märke till att hans får åt av röda bär från en grupp lågväxande träd. Efter en stund exploderade fåren av energi och började dansa med varandra. Herden följde fårens exempel och prövade själv ett par av de röda bären, och snart gjorde han sina får sällskap i dansen.

Koffein har varit ett mytomspunnet ämne ända sedan kaffeträdet upptäcktes, och det har spelat en central roll i kaffets framväxt. Benjamin Franklin, en USA:s grundlagsfäder, hade följande att säga om drycken:

“Among the numerous luxuries of the table, coffee may be considered as one of the most valuable. It excites cheerfulness without intoxication; and the pleasing flow of spirits which it occasions is never followed by sadness, languor or debility.”

Benjamin Franklin

Koffein är en besk kristallin xantinalkaloid som fungerar som en centralstimulerande drog – samma kategori av preparat som amfetamin och kokain ingår i. Koffein upptäcktes först 1819 av den tyske kemisten Friedrich Ferdinand Runge, men som citatet ovan visar dokumenterades dess effekter långt tidigare. Några av dem är:

• Högre blodtryck
• Högre puls
• Vidgade luftrör (bronker)
• Minskad tarmrörelse
• Sömnlöshet (vid högt intag)

Dessa effekter är ett resultat av att koffein blockerar receptorerna för adenosin i det centrala nervsystemet. Alla adenosins funktioner är inte klarlagda, men en av den är att den förmedlar signaler som stimulerar trötthet.

Utöver kaffebönan förekommer koffein naturligt i kakao och guaranabär. Det används också som tillsatsämne i läsk och energidrycker. En burk Red Bull innehåller ungefär hälften så mycket koffein som en kopp (15 cl) starkt kaffe.

Precis som syskonen amfetamin och kokain kan koffein vara beroendeframkallade, men koffeinbereonde anses vara relativt harmlöst. Man kan dock drabbas av abstinensbesvär om ett stadigt intag av koffein plötsligt upphör. Några av symptomen för abstinensbesvär är huvudvärk, trötthet och plötslig depression. Symptomen uppstår 12 till 36 timmar efter den sista dosen.